Kvinnliga arkitekter tjänar mer än manliga

Unga arkitekter kan bryta normen. Kvinnorna tenderar att tjäna mer än männen, en trend som hittills enbart noterats i två yrken. Globalt är Sverige ledande när det kommer till jämställdhet.

Män tenderar statistiskt sett att ha högre inkomst än sina kvinnliga motparter. Löneskillnaderna har bland annat uppmärksammats av Fotografiska museet, som under Internationella kvinnodagen tog mer betalt för männens entré än för kvinnornas.

De visar framfötterna – går om männen i lönestatistiken

Sveriges Radio uppmärksammade för en dryg månad sen att tendenserna på arbetsmarknaden står inför förändring.

Löneskillnaden mellan könen håller på att förändras, och bland arkitekterna är utvecklingen ännu mer utanför normen. Idag tjänar en nyutexaminerad arkitekt statistiskt 300 kronor mer i månaden om hen är av det kvinnliga könet.

Sveriges arkitekter är yrkets fackförbund. Jonas Mellqvist är kommunikationschef hos dem och har kommenterat utvecklingen.

– Det här är ganska unikt när man jämför med andra akademikergrupper, att kvinnor ligger så bra till i löneläget, säger han.

Globalt trendbrytande att majoriteten av arkitekter är kvinnor

Antalet behöriga arkitekter i Sverige är inte särskilt många. Majoriteten av de 10 000 svenska arkitekterna är dock kvinnliga. Under 2017 examinerades 150 nya arkitekter, och det är bland dem som statistiken tagits fram. Senare i arbetslivet tenderar männen att ha en bättre löneutveckling.

Att kvinnor är överrepresenterade i arkitektyrket är, enligt Mellqvist, väldigt unikt ur ett globalt perspektiv. Att även cheferna för arkitektbyråerna tenderar att vara kvinnor är ännu mer anmärkningsvärt.

Sverige ligger bra till i EU

Fenomenet kontrasterar starkt mot genomsnittet för könsrepresentationen på världens arbetsmarknader.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram statistik som visar att europeiska män tenderar att tjäna 17 procent mer än deras kvinnliga motparter. Könsolikheterna stannar heller inte bland inkomsterna; kvinnor är sällan ens lika stor andel av arbetsmarknaden.

Genomsnittet för EU var att 71 procent av kvinnorna ingick i arbetskraften, vilket var 13 procentenheter lägre än männen. Den främsta anledningen bland kvinnorna till att avstå från att arbeta var omhändertagande av barn eller andra släktingar. Bland män var det att de studerade, var sjuka eller pensionerade.

I Sverige är situationen bättre, även om den inte är idyllisk. En anledning kan vara möjligheten till A-kassa under föräldraledigheten. En annan kan vara att välfungerande dagisverksamhet eller äldrevård.